Viktbomb

Under långhelgen sa det ka-boom! När jag kom tillbaka till jobbet var det ett par kollegor som vågade kommentera hur mycket magen växt sen torsdags. Detta verkar vara grejen för min graviditet, att på några dagar öka ett par kilo i vikt och att magen tar sats och blir betydligt större, rundare och högre. Har haft ont i ligamenten och småkramp på höger sida under dessa tillväxtdagar och vi ska inte tala om kramp i fötter och vader! När jag vaknar på natten eller morgonen så slår det till, maken får assistera mig så att jag inte skriker rakt ut av smärta. Vår lilla hund bryr sig inte alls då, men hon blir väldigt orolig annars om jag blir upprörd eller ledsen - då kommer hon tassandes och sätter sig bredvid mig som för att beskydda mig. Jag blir tydligen väldigt emotionell nuförtiden och känner att jag har kortare stubin än annars, då höjer jag omedvetet rösten och lilla hunden verkar reagera på det. Häromdagen vaknade jag av en mardröm, jag grät i sömnen och det fortsatte när jag vaknade vilket fick hunden att springa till mig och se orolig ut. Jag fick lugna henne och maken vet att hon älskar att ligga med huvudet på min mage, så hon fick göra det och inom ett par minuter snarkade hon ljudligt!

Vi fick besök av en två veckor gammal bebis under helgen, en söt liten tös med massor av hår på huvudet! Föräldrarna ville gärna att vi skulle hålla henne, så det gjorde vi och lilla hunden verkade bli väldig glad, vilket bådar gott för framtiden. Hon lade sig ner vid våra fötter och somnade medan vi höll i bebisen. Det känns så fantastiskt och ofattbart att vi om några månader kommer att ha en sådan liten människa i vår famn. 

I veckan har vi också varit hos barnmorskan för koll av blodsocker, blodtryck och järnvärde, mätning av mage (Symfys/Fundus-måttet) samt bebis hjärtslag och för att boka in resterande besök fram tills bf. Alla värden var väldigt bra och bebis hjärtslag var fina! Det är en sådan härlig känsla det här, känslan av tro och hopp! Nu har vi äntligen fått uppleva första sparkarna som syns på magen, när en hand eller fot trycks upp så vi kan se upphöjningen mot magen. Varje litet steg framåt är så spännande och både maken och jag sitter bara och ler mot varandra och njuter. Bebisen sparkar mycket, rör på sig hela tiden och verkar passa på att göra kullerbyttor nu medan det finns plats.

Min aptit har ökat enormt denna graviditetsvecka! Mina portioner är lika stora som min makes och lite till. Jag är mest sugen på kolhydrater, inte alls intresserad av protein. På landet har det äntligen börjat komma upp färska örter och späda nässlor som jag kryddar våra middagar med. Äntligen är den gröna perioden här, längtar efter färska grönsaker från trädgården och att kunna ha mer koll på vad jag får i mig. Att handla ekologiskt har blivit billigare, men det känns ju lite bättre när man kan plocka egna ingredienser som man odlat själv. Maken har bakat en hel del de senaste dagarna, bland annat chokladkaka och marängtårta, igår överraskade han mig med rabarberpaj på egna rabarber. Det var fantastiskt gott, men jag åt en sked för mycket och det kändes som att jag hade rabarber ända upp i halsen. Mättnadskänslan kommer mycket snabbare, tittar man på dessa bilder förstår man snabbt varför. Än så länge verkar jag ha förskonats från halsbränna och "sura" uppstötningar, däremot har jag lätt att få kväljningar och kräks ibland och är fortfarande känslig för vissa dofter. Och så har jag utöver chokladsuget ett större sug efter mellanmål än tidigare, känns som att jag lätt blir trött och ofokuserad om jag inte får mitt mellanmål - eller är det bara inbillning? Inte om man frågar maken.


Vad jag äter vecka 24
Frukost: Grönt eller rött te med rostat bröd med leverpastej eller ost.
Lunch: Försöker variera mig... Thai,mycket vegatariskt och husman.
Mellanmål: Banan och choklad.
Middag: Mer variation men förstås en potatis här eller där.
Dricker: Vatten, tranbärsjuice, katrinplommonjuice och te. En liten kopp kaffe med mycket mjölk slinker ibland ner!

Plus
+ Bebis sparkar så hårt att jag ibland hoppar till! Nu är det inte bara under, utan också över naveln. Och sparkarna syns på magen!
+ Att äntligen få lite mer rutin i vardagen! Nu behöver jag inte äta middag jättetidigt, vi kan umgås på kvällarna utan att jag däckar innan 20 och jag har hittills överlevt en kvällskurs som pågår fram till 22. Snart blir det även kvällspromenader om vädret tillåter.
+ Värmen är snart här! Fram med vårkappan och lättare pjucks!

Minus
- Förstoppning är hemskt! Katrinplommonjuice hjälper. Bm rekommenderade även Duphalac alternativt  Laktulos. 
- Smärtan i svanskotan har minskat, men jag har så svårt att hitta en bra sovställning. Känns som att jag bara vrider och vänder på mig hela natten.
-  Stort minus till kramper samt ben och armar som "somnar".