torsdag 30 april 2015

Åkommor och tårar

Denna vecka kan sammanfattas med ett ord - åkommor. Allt det där som jag läst om kan drabba gravida kvinnor verkar drabbat mig denna vecka; ryggvärk, kramper, armar och ben som somnar, sura uppstötningar, sammandragningar, näsblod, förkylningskänsla, blödningar, hemorrojder, förstoppning... De två sista var rejält jobbiga, men med lite salva och katrinplommonjuice var problemet snart ur världen.  Min aptit har ökat rejält, igår blev det potatis både till lunch och middag, en sisådär 12 slank ner under dagen. Jag äter potatis med tillbehör, inte tvärtom. Det är så gott och nu har vi satt egen potatis till midsommar! Jag ska passa på att äta medan jag kan, sedan kanske endon kommer tillbaka och då blir det potatisförbud igen. 

Har nu bokat in profylaxkurs och även pilates för maj-juni, ska bli skönt att börja träna igen! Jag har ökat rejält i vikt, väldigt spännande! Maken tycker det är så fascinerande eftersom jag är ganska petite annars. Omfånget kring magen är större och bebis rör sig hela tiden, gärna långt ner och nära urinblåsan. Jag längtar till att det ska bli tillräckligt varmt för vårkappan, just nu är det så kallt. Vårkappan är lite rymligare än vinterkappan, mer plats för magen helt enkelt! 

Kan varmt rekommendera Twilfits strumpbyxor med lite stöd i för gravida. De finns dock bara i färgerna svart och beige, den beiga ser man helt likblek ut i. Men strumpbyxorna är väldigt sköna till skillnad från Åhlens egna och HMs som känns sladdriga och tunna. Det är bra kvalitet på Twilfits och lagom hög denier, vilket passar utmärkt till kontorsoutfiten. 

Hur är det annars då förutom lite krämpor? Jag har mycket lättare till tårar och särskilt på kvällarna (och enligt maken precis när han somnat) så blir jag väldigt känslosam och orolig. Jag vill verkligen att han ska veta hur mycket han betyder för mig, jag funderar kring framtiden och vår bebis, jag har hemska bilder framför mig att maken kommer att förolyckas... Usch, men det är väl bara hormonerna som spelar ett spratt plus att det faktiskt är en omställning, en ny livsituation som vi befinner oss i som gör att dessa tankar och känslor naturligtvis dyker upp. Jag är i alla fall väldigt förälskad i min man och den kärlek jag känner för honom är så stark. Att man då blir lite tårögd ibland alldeles för sent inpå natten är något vi kan stå ut med då maken sömndrucket tar det med humor och ger mig varma kramar.

Vad jag äter vecka 23
Frukost: Rooibos samt rostat bröd och leverpastej. Eller rostat med ost och plommonmarmelad.
Lunch: Potatis...
Mellanmål: Banan och choklad, ibland flingor.
Middag: Potatis och fisk.
Dricker: Vatten, tranbärsjuice och te. 

Plus
+ Bebis dansar runt i magen och verkar inte sova en blund. Inte jag heller...
+ Har börjat göra om klädkammaren till barnkammare, det är ett väldigt mysigt projekt.
+ Vi går äntligen in i maj månad snart och har ett par härliga långhelger framför oss!

Minus
- Sover mindre, varit mycket tröttare och kände mig sjuk under helgen med magont och feberkänsla.
- Torrheten fortsätter. Smörjer in mig flera gånger per dag med mandelolja.
- Bismaken i munnen har kommit tillbaka.


torsdag 23 april 2015

Val av sjukhus

I helgen tittade vi lite hastigt på barnvagnar och barnmöbler. Det känns så overkligt, jag trodde ju aldrig att vi skulle få gå in i en barnbutik och handla saker till vår bebis. Vår egen bebis! Tidigare tillfällen har ju varit tillägnat vänners barn. Både maken och jag hade ju ställt in oss på att vi ska få ett barnbesked inom några år, att jag skulle bli gravid var något som vi gett upp hoppet om för länge sedan. Jag känner mig piggare för var dag och det börjar bli allt mer verkligt att jag har en liten bebis i magen. Först nu vågar jag koppla av och börjar planera för framtiden, om var vi kommer att befinna oss om några månader. Jag och min man vågar prata om våra drömmar, om att inreda barnkammaren, vi har köpt de första sakerna till bebis och vi har börjat planera sommarens semester utifrån graviditeteten. Allt detta gör att magen pirrar och jag måste nästan nypa mig i armen. Händer detta verkligen mig? Jag är så tacksam och lycklig över detta mirakel! När jag känner jag hur bebis sparkar och trycker mot magen, vänder sig och gör svepande rörelser - då vet jag att det är sant, jag är gravid, vi ska bli en familj.

Vi har varit hos barnmorskan, jag fick mitt moderskapsintyg och vi fick höra bebis hjärta slå, kanske det vackraste jag hört hittills! Bm berättade under mötet om de olika val vi har gällande förlossningsenhet, vi valde SöS för att det ligger närmast ifall att något skulle ske innan bf, men reserverade oss för att vi nog kommer att ändra oss (gillar inte riktigt SöS sedan tidigare undersökningar där pga endon). Jag har bokat in oss på infoträffar på både SöS och BB Sophia och vi kommer att gå på förlossningsförberedande kurs på Danderyd. För mig som är sjukhusrädd, så känns det viktigt att veta hur atmosfären är, hur "sjukhusigt" det ser ut, hur personalen verkar, hur samspelta de är. (Eftersom det mesta är stängt i juli så måste vi gå på kurser och träffar redan i juni).

Till SöS är det ju inte alls långt, kanske 10-15 min max och till Sophia 20 och för Danderyd 25. När man väl får värkar och behöver åka in så verkar det ju som att man ändå får vänta, så kanske spelar inte 5 minuter hit eller dit någon roll? Mama Mia har profylaxkurser på Götgatan, så det är logistiskt sett bra för både maken och mig, jag ska även boka in mig på gravidyoga eller pilates som även det ligger på Söder. Har jag tittat på en förlossningsvideo ännu? Nej, vågar inte. Jag hoppas att yogan och profylaxen ska hjälpa mig genom förlossningsrädslan, annars såg jag att BB Sophia har speciella samtal man kan få remiss till. Egentligen har jag inte tänkt så mycket på förlossningen alls, jag har varit så fokuserad på att bara förstå att jag är gravid! Men i kombination med att bm pratade om val av sjukhus och att jag såg ett avsnitt av "In the club", om gravida kvinnor i London, så klickade det till däruppe... just det, bebisen ska ju komma ut också...

Och magen har blivit ännu större denna vecka, de här tillväxtfaserna är tydligen vanliga. Dock får jag höra att magen är ju sååå stor, men att jag i övrigt ju är så liten så det är nog därför den verkar så stor. Det är ju skönt att höra, tänk när resten av mig också blir stor... När vi var hos barnmorskan fick jag resultatet på alla tester jag tog vid inskrivningen och det visade sig att jag hade toppen-resultat på allt! Det var nästan för bra, enligt bm. Jag tackar till stor del den vegetariska kosten för detta, men maken påstår att bebis säkert vill ha mer kött, ha!

Vad jag äter vecka 22
Frukost: I helgen blev det stekta ägg, stor sallad och vita bönor i tomatsås samt rostat vitt. Mums! Annars är det fortfarande vitt te samt rostat och leverpastej som gäller. Järn är bra!
Lunch: Vegetariska gratänger och husman.
Mellanmål: Bananer och clementiner. Och choklad... Har numera en laktosfri chokladkaka i handväskan var jag än går!
Middag: Fisk i olika varianter.
Dricker: Vatten och te. Har fått avsmak för kaffe, till och med min älskade helg-cappucino på Urban Deli får vara.

Plus
+ Bebisen sparkar, vänder och har för sig. Känns annorlunda och det kittlas, men också så spännande!
+ Jag orkar mycket mer nu, långa raska promenader och fixar mycket hemma.
+ Det är 3 månader kvar till sommarsemestern!

Minus
- Jag tycker att tiden går för långsamt... kommer säkert att ångra att jag ens tänkte tanken.
- Det känns ibland som att ryggen spricker, är så torr på de mest oväntade ställen.
- Naglarna och hyn är prima, men håret... Måste vara den kalla luften. Under semestern var ju håret så fint!



torsdag 16 april 2015

Linea nigra

Den här veckan har bebis varit väldigt aktiv - en underbar känsla som håller mig vaken till och från under nätterna. Det är lite svårt att hitta en bra sovställning eftersom jag får ont i svanskotan när jag sover på rygg, sover jag på höger sida så verkar bebisen bli ännu mer aktiv och sover jag på vänster sida känns det som att det blir en stor belastning på moderkakan, det gör ibland lite ont i sidan. Det är ändå helt fantastiskt att känna alla rörelser och sparkar som kan pågå en hel dag!

I vecka 14 upptäckte maken att jag hade en liten svag rand på magen, över naveln mot bröstet. Jag tänkte att det bara var ljuset som spelade ett spratt, men till och från har det sett ut som att det finns en mörkare linje där. Denna vecka så är det inget tvivel om saken, jag har en mörk rand från naveln upp till bröstet och en svagare rand under naveln. Smörjer in magen och förresten hela kroppen med mandelolja, en riktig räddare i nöden! Jag hoppas slippa bristningar, men det är väl oundvikligt speciellt med tanke på hur stor magen redan är. Ärren på magen från endo-operationen syns knappt nu, däremot så har jag fått väldigt ytliga blodkärl på händer och brösten. Brösten kan tillägnas ett eget kapitel... snart är det väl dags att gå över till D-kupa. De ömmar och värker varje dag, när jag vänder mig om på nätterna så får jag nästan hålla om dem för att det inte ska göra ont. Fördelen är i alla fall att mina klänningar sitter så mycket bättre, "är det så här det egentligen ska se ut", tänker jag och förundras över att lite mer bröst kan förändra så mycket. Orättvist!

Passade på att köpa lite klänningar när vi var på semester, älskar de stora lyxiga galleriorna i Bangkok där lokala designers samsas med andra asiatiska märken. Hittade ett par snygga plagg som jag kommer att kunna växa i och även ha på kontoret. Har ännu inte slagit till på några mamma-kläder, men jag fortsätter gärna med "vanliga" kläder så länge det går. Undantaget är BH-ar och strumpbyxor. Köpte även några fina maxi-klänningar som kommer att fungera fint på landet i sommar. Hoppas bara att jag kan ha dem då, men annars får jag väl gå i makens skjortor!


Vad jag äter vecka 21
Frukost: Rostat med bredbar leverpastej.
Lunch: Husmanskost.
Mellanmål: Bananer och äpplen.
Middag: Högrevsburgare, ugnsstekt kyckling och potatis.
Dricker: Vatten och tranbärsdryck, på morgonen en kopp grönt te och på jobbet en liten kaffe med mjölk.

Plus
+ Alla rörelser! Även min mor fick känna ett par sparkar i helgen.
+ Känns som att jag äntligen kan äta det mesta, blir inte lika illamående av dofter, dock är potatis fortfarande viktigt för att överleva dagen :)
+ Så skönt att känna sig lite mer pigg! Det är verkligen en lyx att kunna jobba heldag och kunna hålla sig vaken på kvällarna. Nu vågar vi planera in lite mer dejter och middagar med vänner.

Minus
- Kräkningarna som kommer ibland eller de obehagliga uppstötningarna, usch.
- Kramper i tår och vader på kvällar/nätter.
- Börjar bli lite ofokuserad, lyssnar inte riktigt på vad min make säger - värre än vanligt alltså!





onsdag 8 april 2015

Halva tiden!

De senaste veckorna har varit riktigt avkopplande med en långresa - en riktig babymoon till varma stränder med kokospalmer som sedan avslutades med shopping och nöjen i storstaden. Jag har sovit en hel del, tagit allt i snigelfart och verkligen njutit av att kunna umgås med min käre make. Vi har varit uppassade av de sötaste och mest omtänksamma personer som tagit hänsyn till min graviditet. Hotellet vi åkte till har vi bott på förut och nu åkte vi faktiskt dit bara för att vara just där, det är ett fantastiskt ställe som ligger inbäddad i grönska med privat strand. Det är nästan bara par som åker dit och lugnet som omger allt och lyxen i varje detalj gör att man inte vill åka därifrån. De mindes oss och välkomnade oss varmt tillbaka och såg fram mot att vi skulle komma tillbaka med vår nya familjemedlem. Överallt så blev vi så glada över hur artiga alla var och den hänsyn man visar mot äldre, barn och gravida. När vi åkte Skytrain i Bangkok så slipper man gå igenom spärren, lokalborna, ej  turister, reser sig upp för en gravid kvinna och låter henne sitta oavsett om det är fullt i tåget eller inte. Något jag inte direkt räknar med att man gör här hemma. Imorse när jag åkte in till jobbet så var alla upptagna med sina telefoner och jag fick stå upp hela vägen. 

I vecka 18 så hände något, dagarna innan vi skulle resa så kom illamåendet tillbaka med besked och magen växte rejält, jag gick upp ett par kilo på två dagar och kom ikapp i tillväxtkurvan. Sedan så har magen varit stor, verkligen stor under hela semestern, men totalt under de knappt två semesterveckorna gick jag upp knappt 2 hekto. Jag har fått flera kommentarer om min mage och den första ovälkomna klappen på magen - en tulltjänstekvinna som bara "tog för sig". Det kändes lite obehagligt, hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle känna mig så upprörd. Annars har alla varit snälla och det är skönt att magen syns, istället för att folk tror att man bara ätit för mycket. 

I veckan var vi hos ultraljudsbarnmorskan. Det var så befriande att se bebisen igen, vi såg även hur bebis sög på tummen! Bm gick igenom alllt, mätte och kontrollerade att bebis är frisk och växer bra. Moderkakan ligger på vänster sida och bebis gillar att ligga och trycka med huvudet mot nedre magen och mot min vänstra sida, vilket gör att jag ofta får ont och ibland kramper. Dagarna justerades ytterligare, så nu är bf tidigarelagt med 5 dagar. Bm var "ganska säker" på könet - vi har under semestern ändrat oss från vad vi trott tidigare och tur var det eftersom vi passat på att köpa massor av "neutrala" och "icke-neutrala" bebiskläder som nu visar sig kommer att passa vår blivande familjemedlem!

För bara några timmar sedan så fick vi båda känna när bebis sparkade mot våra händer när maken pratade med magen, helt underbart! I vecka 16 kände jag första sparken mot min hand, i vecka 17 kände vi båda vår bebis sparkar och rörelser när maken lade örat mot magen. Det är en helt fantastisk känsla när det känns som att vi kan börja kommunicera med vår lilla inneboende, när vi får respons på vårt lilla prat.

Nedan en liten uppdatering av v. 18 och v. 19-20.

Vad jag äter vecka 18
Frukost: Ägg i olika former, men annars ingen rutin. Vitt te och banan fungerar!
Lunch: Sallader med feta och kyckling. 
Mellanmål: Mer bananer och äpplen, keso med mjukost.
Middag: Kan inte leva utan potatis! Har börjat äta lite ris igen. 
Dricker: Vatten och liten kaffe med mycket mjölk.

Plus
+ Maken känner sparkar när han lyssnar med örat mot magen varje kväll, konstigt nog känner inte jag av dem lika mycket som förut. 
+ Har gått upp lite mer i vikt och magen är så fin!
+ Att kunna använda lite parfym igen, har ju varit utan i 3 månader eftersom jag tycker det luktar för starkt. 

Minus
- Nysningar och lätt förkyld känsla som inte vill släppa.
- Sover lite bättre, kan ha att göra med att jag är helt slut nu när jag börjat jobba igen. 
- Illamåendet vill inte släppa taget.

Vad jag äter vecka 19-20
Frukost: Hotellfrukosten var underbar, massor av färsk frukt, nypressade juicer och glutenfria pannkakor och omeletter.
Lunch: Fisk och skaldjur i olika varianter med färska örter, chili och lime.
Mellanmål: Kokosvatten varje dag och massor av frukt.
Middag: Massor av god mat med färska grönsaker och sallader. 
Dricker: Vatten och cola, kokosvatten och fruktiga drinkar.

Plus
+ Magen var enorm innan flygresan och är fortfarande efter hemkomsten stor och rund.
+ Gick upp knappt 2 hekto under resan, hyn är fin och len, inte alls torr som förut.
+ All färsk frukt och fina grönsaker gjorde susen för illamåendet, behövde bara medicinera ett par gånger. Flygresorna (fyra totalt) gick bra, använde stödstrumpor och tog trombyl!

Minus
- Så fort jag kom hem till kylan började huden klia och jag har under semestern fått ont i svanskotan. Det känns speciellt mycket när jag sitter ner samt ligger på rygg.
- Svullna anklar och fötter så fort jag inte rör på mig, det började efter första flygresan. När jag får lägga upp dem högt blir det bra igen.
- Klippte av 20 cm av mitt långa hårsvall, det var så torrt... saknar dock längden!