Farväl

Uppdaterade min MacBook häromdagen och insåg att jag fortfarande har kvar en hel mapp med länkar rörande graviditet och IVF. Det är dags att radera dem, för jag kommer aldrig ha användning för dem någonsin mer. Men först vill jag dela dem med dig, kanske har du mer lycka i dina försök.

http://natural-fertility-info.com/fertility-diet

http://gravidguiden.tryggabarn.nu/artikel.html?s=13

http://www.fertilityfriends.co.uk/index.php?ac=ivf

http://www.tryggabarn.nu/gravid/under-graviditeten/graviditetskalender-vecka-for-vecka-mamman

http://www.familjeliv.se/forum/thread/58169429-oforklarlig-barnloshet-kan-vara-ett-immunproblem

http://www.familjeliv.se/forum/thread/67604448-forbattra-oddsen-vid-ivf

http://www.linne.se/cvlk2/attachment/informationtillparenstegforstegagonist.pdf
http://www.linne.se/cvlk2/attachment/ivfflodemrubrik.pdf

Delete. Borta. Farväl.

Fjärde sprutan

Tog den fjärde sprutan idag. Avskyr sprutor och var lika nervös som vanligt, men den här gången gick det ganska smärtfritt. På eftermiddagen kände jag mig frusen och hängig, så istället för yoga gick jag hem för att vila. Det är lyckligtvis ett bra tag sedan jag var sjuk. I helgen fick jag ett kraftigt migränanfall som gjorde att middagen med vännerna fick fortsätta utan mig, men smärtan försvann efter en natts sömn.

Igår träffade vi ett par kompisar och deras lilla bebis. De bor utomlands och vi har inte hunnit ses så mycket. Vi berättade för dem om våra adoptionsplaner. För varje gång man delar med sig av "hemligheten" så känns det lite lättare att prata om det gången efter. Jag minns första gången vi skulle berätta det för några av våra vänner, det kändes enormt svårt och tungt. Det kändes så laddat, att prata om infertilitet är ju ganska tabubelagt och kanske lika svårt för mottagen av nyheten att ta till sig och bearbeta. Kanske var vi lite oroliga för reaktionerna, rädda för att dela med oss av våra innersta känslor, vår oro och det faktum att vi inte kan få något som är så givet för många andra. Det som andra anser vara en självklarhet var inte det för oss. Men nu snart två och ett halvt år senare så vet de flesta i vår omgivning om våra planer och drömmar om en familj. Och det känns helt ok!

Sista samtalet

I veckan hade vi ett sista möte med en av läkarna som behandlat oss på ivf-kliniken. Vi gick igenom alla processer som vi hittills haft och jämförde medicinering och metoder. Sammanfattningsvis var det ingen större skillnad, när jag väl blev gravid så var det med ett färskt 2-dagars ägg och jag misstänker att det var trombylen som hjälpte oss framåt. När jag sedan ombads sluta med trombylen runt vecka 8 så kom missfallet ett par veckor senare. En slump eller? Vi kan tyvärr inte dra några slutsatser. Läkaren rekommenderade oss att gå vidare med IVF privat, han såg stora möjligheter till att vi kan lyckas. Han bad oss att gå hem och känna efter, vad orkar vi egentligen med just nu och vad vill vi. Han tyckte inte alls att endometriosen hade någon inverkan på om vi lyckas eller inte, utan trodde att vi hade en chans på 30-40%. Jag kände en enormt stor irritation över att han inte såg endometriosen som en står inverkande faktor för våra möjligheter. Han menade på att det inte finns något som helst forskningsresultat som visar på att endometriosen påverkar våra chanser. Jag är riktigt trött på att höra detta, att det i Sverige inte finns någon forskning kring detta? Läkaren som opererade mig för min endometrios menade tvärtom, att endon tyvärr skapar en sämre miljö som i sin tur påverkar fertiliteten i hög grad. Men istället för att gå och vara arg, så har jag några länkar att dela med mig.

För dig som vill ha lite tips på diet och kost för att hålla endometriosen nere, så rekommenderade jag dessa sidor: endometriosis resolved och natural infertility  som även ger råd kring det mesta som rör ivf och infertilitet ur hälsosynpunkt.