Fjärde sprutan

Tog den fjärde sprutan idag. Avskyr sprutor och var lika nervös som vanligt, men den här gången gick det ganska smärtfritt. På eftermiddagen kände jag mig frusen och hängig, så istället för yoga gick jag hem för att vila. Det är lyckligtvis ett bra tag sedan jag var sjuk. I helgen fick jag ett kraftigt migränanfall som gjorde att middagen med vännerna fick fortsätta utan mig, men smärtan försvann efter en natts sömn.

Igår träffade vi ett par kompisar och deras lilla bebis. De bor utomlands och vi har inte hunnit ses så mycket. Vi berättade för dem om våra adoptionsplaner. För varje gång man delar med sig av "hemligheten" så känns det lite lättare att prata om det gången efter. Jag minns första gången vi skulle berätta det för några av våra vänner, det kändes enormt svårt och tungt. Det kändes så laddat, att prata om infertilitet är ju ganska tabubelagt och kanske lika svårt för mottagen av nyheten att ta till sig och bearbeta. Kanske var vi lite oroliga för reaktionerna, rädda för att dela med oss av våra innersta känslor, vår oro och det faktum att vi inte kan få något som är så givet för många andra. Det som andra anser vara en självklarhet var inte det för oss. Men nu snart två och ett halvt år senare så vet de flesta i vår omgivning om våra planer och drömmar om en familj. Och det känns helt ok!