Snart midsommar och semester! Vad jag längtar! Har varit hos barnmorskan igen och bebisen var livlig, hjärtat slog fint och mitt "magmått" följde normalkurvan. Järnvärdet var toppen och likaså blodsockret. Jag har fått flera kommentarer från både bekanta och främlingar om att min mage är så rund och fin, det värmer! Bm sa det också, men det kanske hon gör till alla blivande mammor. Mindre roligt att höra är om man ska föda närsomhelst och om jag är lika långt gången som en viss Madeleine. Jag får ofta höra att magen är enorm, samtidigt som flera kollegor först nu noterat att jag är gravid trots att jag träffar dem varje vecka... När maken kommenterar min mage så älskar jag det! Han säger det med så mycket kärlek att jag blir alldeles varm inombords och måste nästan nypa mig i armen - ja, jag har en härlig mage med ett litet mirakel som växer inuti.
På förlossnings- och föräldrakursen i måndags kväll fick vi tränga ihop oss i en liten sal för att aulan på Danderyds sjukhus blev hastigt ombokad för en presskonferens med anledning av den nya prinsens ankomst. Föreläsningen som hölls av Helen Fagraeus var bra, men luften tog snabbt slut i den trånga salen. Det var svårt att koncentrera sig helt enkelt och dessutom så var jag så hungrig trots medtaget mellanmål innan och under den drygt 3 timmar långa föreläsningen. Jag tyckte om hennes inledning där hon pratade om att hennes mål med kursen var att få oss att känna oss positiva och förväntansfulla inför förlossningen. Hon berättade om praktikaliteter inför att åka in, när man ska åka in, vad som förväntas ske i olika steg och en del misstag blivande föräldrar gör, förlossningen i sig samt amning. Jag tror att kvällen var både nyttig för mig och maken eftersom det är lättare att skapa en gemensam målbild när vi båda har samma information. Vi läser båda Gudrun Abascals "Att föda" vilket jag tycker fungerar som ett bra underlag för diskussioner. Dock har maken en förmåga att somna efter ett par sidor så de där diskussionerna får väl ske lite längre fram...
Illamåendet är tillbaka på morgnarna, tydligen kan det bli så när bebis ska växa med minst 200 g per vecka och hormonpåslaget ökar. Har fått små finnar i ansiktet och magen är känsligare än förut. Jag har börjat äta yoghurt vid 5 på morgonen mot illamåendet och till frukost blir det numera bara en liten rostad smörgås. Krampkänningarna finns hela tiden där och sammandragningarna är ibland så kraftiga att jag knappt kan gå, men det är väl bara kroppen sätt att förbereda sig inför den stora dagen.
Vad jag äter vecka 30
Frukost: Honungsvatten och rostat bröd.
Lunch: Husman och grönt.
Mellanmål: Frukt och frukt.
Middag: Fisk, fisk, fisk.
Dricker: Vatten och grönt te, ibland lite kaffe med mjölk utspädd med kokande vatten.
Plus
+ Att bara få vara gravid och känna bebis sparka omkring, få bli ompysslad av maken och omgivningen.
+ Vi har en del kvar på att-göra-listan men fördelar dem över de veckor som är kvar, det känns bra att inte göra allt på en gång.
+ Haft en härlig avslutningsmiddag med kollegorna, overkligt att jag bara har 3 arbetsveckor kvar!
Minus
- Konstiga röda utslag på magen och lite kliande torra små fläckar. Röda märken på benen som ser ut som någon sorts brännskada trots att jag knappt varit i solen.
- Sover bättre, men är ändå genomtrött. Somnar innan jag hunnit lägga huvudet på kudden!
- Att höra andras förlossningsberättelser är både bra och dåligt... bra för att man får olika perspektiv och historier, alla har olika upplevelser. Minus för att jag inte blir något lugnare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar