Val av sjukhus

I helgen tittade vi lite hastigt på barnvagnar och barnmöbler. Det känns så overkligt, jag trodde ju aldrig att vi skulle få gå in i en barnbutik och handla saker till vår bebis. Vår egen bebis! Tidigare tillfällen har ju varit tillägnat vänners barn. Både maken och jag hade ju ställt in oss på att vi ska få ett barnbesked inom några år, att jag skulle bli gravid var något som vi gett upp hoppet om för länge sedan. Jag känner mig piggare för var dag och det börjar bli allt mer verkligt att jag har en liten bebis i magen. Först nu vågar jag koppla av och börjar planera för framtiden, om var vi kommer att befinna oss om några månader. Jag och min man vågar prata om våra drömmar, om att inreda barnkammaren, vi har köpt de första sakerna till bebis och vi har börjat planera sommarens semester utifrån graviditeteten. Allt detta gör att magen pirrar och jag måste nästan nypa mig i armen. Händer detta verkligen mig? Jag är så tacksam och lycklig över detta mirakel! När jag känner jag hur bebis sparkar och trycker mot magen, vänder sig och gör svepande rörelser - då vet jag att det är sant, jag är gravid, vi ska bli en familj.

Vi har varit hos barnmorskan, jag fick mitt moderskapsintyg och vi fick höra bebis hjärta slå, kanske det vackraste jag hört hittills! Bm berättade under mötet om de olika val vi har gällande förlossningsenhet, vi valde SöS för att det ligger närmast ifall att något skulle ske innan bf, men reserverade oss för att vi nog kommer att ändra oss (gillar inte riktigt SöS sedan tidigare undersökningar där pga endon). Jag har bokat in oss på infoträffar på både SöS och BB Sophia och vi kommer att gå på förlossningsförberedande kurs på Danderyd. För mig som är sjukhusrädd, så känns det viktigt att veta hur atmosfären är, hur "sjukhusigt" det ser ut, hur personalen verkar, hur samspelta de är. (Eftersom det mesta är stängt i juli så måste vi gå på kurser och träffar redan i juni).

Till SöS är det ju inte alls långt, kanske 10-15 min max och till Sophia 20 och för Danderyd 25. När man väl får värkar och behöver åka in så verkar det ju som att man ändå får vänta, så kanske spelar inte 5 minuter hit eller dit någon roll? Mama Mia har profylaxkurser på Götgatan, så det är logistiskt sett bra för både maken och mig, jag ska även boka in mig på gravidyoga eller pilates som även det ligger på Söder. Har jag tittat på en förlossningsvideo ännu? Nej, vågar inte. Jag hoppas att yogan och profylaxen ska hjälpa mig genom förlossningsrädslan, annars såg jag att BB Sophia har speciella samtal man kan få remiss till. Egentligen har jag inte tänkt så mycket på förlossningen alls, jag har varit så fokuserad på att bara förstå att jag är gravid! Men i kombination med att bm pratade om val av sjukhus och att jag såg ett avsnitt av "In the club", om gravida kvinnor i London, så klickade det till däruppe... just det, bebisen ska ju komma ut också...

Och magen har blivit ännu större denna vecka, de här tillväxtfaserna är tydligen vanliga. Dock får jag höra att magen är ju sååå stor, men att jag i övrigt ju är så liten så det är nog därför den verkar så stor. Det är ju skönt att höra, tänk när resten av mig också blir stor... När vi var hos barnmorskan fick jag resultatet på alla tester jag tog vid inskrivningen och det visade sig att jag hade toppen-resultat på allt! Det var nästan för bra, enligt bm. Jag tackar till stor del den vegetariska kosten för detta, men maken påstår att bebis säkert vill ha mer kött, ha!

Vad jag äter vecka 22
Frukost: I helgen blev det stekta ägg, stor sallad och vita bönor i tomatsås samt rostat vitt. Mums! Annars är det fortfarande vitt te samt rostat och leverpastej som gäller. Järn är bra!
Lunch: Vegetariska gratänger och husman.
Mellanmål: Bananer och clementiner. Och choklad... Har numera en laktosfri chokladkaka i handväskan var jag än går!
Middag: Fisk i olika varianter.
Dricker: Vatten och te. Har fått avsmak för kaffe, till och med min älskade helg-cappucino på Urban Deli får vara.

Plus
+ Bebisen sparkar, vänder och har för sig. Känns annorlunda och det kittlas, men också så spännande!
+ Jag orkar mycket mer nu, långa raska promenader och fixar mycket hemma.
+ Det är 3 månader kvar till sommarsemestern!

Minus
- Jag tycker att tiden går för långsamt... kommer säkert att ångra att jag ens tänkte tanken.
- Det känns ibland som att ryggen spricker, är så torr på de mest oväntade ställen.
- Naglarna och hyn är prima, men håret... Måste vara den kalla luften. Under semestern var ju håret så fint!