Vecka 15

Det börjar äntligen bli lite varmare. Är det vår som jag känner i luften? Hunden som varit skendräktig sedan mitten av januari börjar må bättre, precis som jag. Vet inte om hon känner på sig något, men det har varit mycket gnäll och behov av närhet och kel hela februari. I helgen när jag satte mig på huk för att klappa henne slickade hon mig på magen, precis där bebisen antas vara positionerad. Jag blev så rörd, det var som att hon ville hälsa på vår nya inneboende. Maken är nog glad för att både tiken och makan börjar bli lite mer "normala", så att han kan få sin glada hund tillbaka samt sin kärleksfulla fru som inte skyr hans andedräkt och närhet som pesten. Ja, äntligen har den där konstiga förkylningskänslan släppt och jag är inte lika känslig för hans doft som tidigare. Jag är inte täppt, istället är jag lite "tjock" i näsan, har dagligen blod och slem i halsen och näsborrarna.

Är fortfarande väldigt trött och somnar tidigt varje kväll trots en tupplur på dagen. Går upp minst fyra gånger per natt för att kissa, det gör väl att sömnen inte blir så djup. Oftast vaknar jag vid fyra-tiden och sedan får jag yoghurt av maken vid klockan fem när han går upp. Sedan somnar jag om igen, hunden och jag sover som små grisar fram till halv åtta. Den här veckan har gravidmagen varit mycket ömmare, kanske har det att göra med att livmodern växer och att bebis blir större, men jag blir också öm av kräkningarna som kommer på kvällarna. Är allvarligt oroad för min tandhälsa, att knappt kunna borsta tänderna i kombination med all frukt som jag äter är nog mindre bra plus att lite magsyra som kommer upp knappast gör det bättre.

Nu börjar magen att synas, det är inte längre "ätmagen" utan en fin liten rund bula som finns där på morgnarna och som förstås blir större under dagen ju mer jag äter. (I vecka 7-12 var magen enorm, men det berodde på svullna tarmar). Maken påpekade häromdagen att "den är ju större än min kollegas som är i 28:e veckan". Han sa det på ett mycket glatt sätt och jag ser att han verkligen njuter av att se min mage växa, när han kommer hem från jobbet så hälsar han på mig först och sedan på magen. På kvällarna när vi säger godnatt så pratar han först med hunden och sedan med bebisen. Det är hur gulligt som helst och jag måste nästan nypa mig i armen för det känns som en dröm. Trots att vi befinner oss i andra trimestern så finns rädslan fortfarande där, inte lika närvarande, men ändå. Jag förstår att den finns hos varje blivande förälder, oberoende på vilken historia man har. Häromkvällen kände jag det där underbara fladdret i magen igen, andra gången hittills. Sedan när jag lade mig ner för att sova kunde jag känna hur det fortsatte, som en liten fisk som sprattlade till och från i nästan 3 minuter. Maken är med och smörjer in magen ibland, det är verkligen en härlig stund. Vi längtar så mycket tills när vi kan börja känna de första sparkarna!


Vad jag äter
Innan jag går upp serverar maken mig ett glas yoghurt.
Frukost: Rostad smörgås med keso och avokado.
Lunch: Liten portion pasta med keso, tonfisk och pesto.
Mellanmål: Skivade äpplen och melonbitar.
Middag: Potatismos med fiskpinnar eller potatisgratäng med fiskgratäng.
Dricker: Fruktjuicer och äpplemust. Har inte druckit mina favoriter av grönt eller rött te på evigheter, har fått avsmak för det av någon konstig anledning. Tur att jag köpte 4 hg ekologisk sencha i vecka 8...


Plus
+ Jag kände bebis röra sig igen, som en liten fisk som sprattlar i magen. Det pågår några minuter och det är en fantastisk och helt overklig känsla!
+ Har gått upp i vikt, passerade 54 kg(!) vilket jag aldrig någonsin vägt förut. Tyckte 53 var ett rekord, men det slogs ju snabbt nu när jag börjat äta lite mer. Innan graviditeten vägde jag 52, det var ändå lite mer än jag annars brukar väga. I somras var jag nere på 50 kg. 
+ Har börjat med längre promenader och återupptagit rehabträningen för mina knän.

Minus
- Har testat att hoppa Lergigan för att se om jag mår bättre "naturligt" men tyvärr visade sig att jag fortfarande behöver dem för att mota illamående och kräkningar. 
- Är fortfarande hemskt torr, behöver en ny flaska med mandelolja. 
- Orolig för att gå tillbaks till jobbet eftersom illamåendet inte gått över riktigt.