Femte sprutan

Smärtan strålade ut från sprutsticket med jämna mellanrum. Magen svullnade upp när jag åt en smörgås till lunch, därefter kom yrseln och illamåendet. Efter ett par timmar gav jag upp och packade mig hemåt. Jag vet inte om fördelarna med Enantonet längre känns så starka. Men det är kanske värt det, kanske är det bättre att må illa och dåligt i ett par veckor per månad än nästan varje dag i ett år. Efter sprutan är magen alltid lite svullen, den ömmar och ger obehag. Efter ca 10 dagar brukar det släppa och sen mår jag finemang fram till nästa dos. Och så börjar det om igen. Det var ett tag sedan jag mådde riktigt dåligt, efter ett tag blir smärtan som ett avlägset minne. Jag behöver påminna mig själv om att detta är det bättre alternativet just nu. Det är faktiskt en lyx att kunna planera framåt, att inte behöva oroa sig för eventuella besvär, att inte behöva låtsas inför världen att jag mår bra fast att det gör så ont inuti. Jag ska träffa min läkare i juni, vi ska diskutera andra behandlingsformer eftersom Enantonet inte är så bra att gå på i längre perioder. HR-avdelningen på jobbet ska hjälpa mig att slippa karensdag pga endon, det vore fantastiskt bra om det går att lösa!

I helgen hade jag migrän igen, jag fick hoppa favoritvinet till det grillade och istället njuta av ett glas bubbelvatten. Det känns som att sommaren anlände på riktigt, så det gjorde inget att jag fick vila i skuggan medan maken slet hårt i trädgården. Livet ger och tar.